måndag 7 december 2009

Full av ömhet!?

Lillebror gillar att rycka i helkroppsspegeln. Uppmanande moder:
- Näe. Aja-baja. Inte så, den kan ramla ner på dig om du gör så där med den!
Kärleksfull storasyster:
-Och då kliver vi på dig när du är mosad.

Hot eller löfte? Vet inte men jag skrattar nu rått inom mig åt den svarta humorn från en 3-åring som ännu inte inspirerats av Monthy Pyton.

lördag 5 december 2009

I dag är ingen vanlig dag

Kristider för svensk television. Lördagsutbudet hamnar långt under lägsta accepterbara underhållningsgräns! Just i dag blev det extra påtagligt då vi har ettårskalasat hela dagen och missat att hyra nån trevlig liten helgfilm till den vuxna kvällskvisten. Tack då för fenomenet webb-tv; först på SVTs 20-åriga tågräls och sen på seriespäckade Blinkx som tillåter en timmes tittande varannan timme.

Lillkillen som officiellt blivit storkille har myst av full uppmärksamhet och aktiviteter tillägnade honom hela dagen. Frukost i skenet av hyperintressanta ljus, skottning och pulkåkning i ät- och doppbara snön, lunch för egen maskin (nåt annat börjar vara smått omöjligt... bara att lägga ner grytkokarverksamheten!), skrattbubblande glad hundkompislek och massa pussande människor som vill bära, busa och lära-gå. Paketen var inte särskilt intressanta men här i huset finns en villig assistent till sådana problem.

En fin dag som nu kröns av jazzig Lisa Ekdahl och clementinglögg. I morgon gran på agendan, mer firande och målandet av ännu ett fönster och en byrå. Kanske också en hylla. Men just nu hyllar jag bara älskade barn nummer två i skaran. Hurra för honom och oss och för alla tillsammans! Leve!

tisdag 1 december 2009

Vit glädje i bortglömdhetens tid.

Känslan av idag är god och glad. En bubblande glad och osedvanligt medgörlig treåring och mängder med snö är nog två av huvudingredienserna och anledningen till detta. Från gråblöt november till vitpigg december i ett huj. Av rena farten har vi skottat bort några kubik snö från infarten, bakat en massa lussekatter, åkt pulka runt byn, vilat slash hinkat kaffe, blivit bortbjudna på gomiddag och stjärtsmutslek (= nya tidens doktorslek) med finaste lille Emil-vännen med ännu en gräsänkemamma och fördjupat oss i jultomtens liv och leverne som kvällssaga.

I övrigt höll vi på att glömma bort lillemans ettårsdag och hade i det närmaste planerat in en tumanhanddag på minnesdagen av hans födelse. Snacka om att december kom snabbt och oväntat och att hans första år gått så fort att vi inte hunnit reflektera över att det ligger för fötterna känns som en förälderlig skam. Så i helgen firar vi med champagne och snittar för att kompensera och hylla vår glada, temperamentsfulla andrefödda för ett fantastiskt förstaår med oss!

Nu kan julen komma.