Hakuna matata

Jag längtar efter fotbolls-VM. Och sommarlov. Bara det.

Våren är en förunderlig tid

I det här hushållet har vi lite svårt att ta tag i saker som är tråkiga och de får ofta, lite lagomt dröjande, ligga kvar på Att göra-listan. Vi tar alla möjliga, och omöjliga, tillfällen i akt att göra roliga saker; umgås, åka på familjeutflykt eller andra mat- och sociala sammankomster i stället för att fortsätta renovera, städa, göra klart eller helt enkelt bara lägga i en högre växel. Men så nu då, när ljuset återkommer och helgerna känns mer lediga, så gör vi en massa tråkiga saker som plötsligt känns mycket roligare. Dagens projekt - att fylla ännu ett släp med skräp, städa inglasningen för gomiddag i morgon, fixa flagga till stortjejens cykel, rensa i rabatter, kratta ännu mer, göra viktiga beställningar och gå på utflyktspromenad till lokala småbilstävlingen för att roa de små en stund blev avklarade i en handvändning. På liknande sätt stretar vi nu på både på kvällar och helger utan minsta stönande pust. Man hinner liksom mycket mer, orkar mer och njuter mer. Let there be spring forever. Amen.

När man är ett och ett halvt...

...blir man helt tokig av vatten och badar i 4-gradigt vatten lika gärna som i 34. Huvudet först i vattenrutschkanan och dyk från kanten tills någon säger stopp.

Lekparkens sandlåda är kul men uppåner i vilken rutschkana som helst slår den med hästlängder. Klättra upp, åka ner - i timmar. Öppna förskolan är idealet.

Bilkörandet finns tydligen i avlägsna gener och det brummas och åks runt med alla möjliga fordon, "O":as, "A":as och "Titta!":s när motorcyklar, traktorer och lastbilar åker förbi. Huvudet vänds efter höga motorljud coh stannar så - länge.

Barnvagnen är med på mången promenad ute på gården, så också skottkärran och lära-gå vagnen. Runt, runt, helst med Batman-foppatofflorna på. Inte för märkets skull men de ska tydligen på direkt efter sömn för en behaglig (?) runda.

Sjunger man melodin till Blinka lilla så att man lätt kan känna igen den, helt utan ord förstås, men ändå. Sjunger gärna i alla sammanhang och när gnället smyger på är det bara att ta ton.

Spexar man och charmar och busar med storasyster tills man nästan storknar av skratt och lockar alla andra att göra detsamma. Spänner sig exempelvis allt man kan vid maten, blir alldeles knallröd i ansiktet och gapskrattar sen med resten av familjen. Gör miner och flirtar så att alla blir glada.

Är man totalt ointresserad av tv, älskar att sjunga och vara ute och smiter ut i pyjamas så fort dörren öppnas på morgonen. Klättrar nerför brotrappen, går på promenad till närmaste vattenpöl och plaskar för allt vad tygen håller. Kommer någon efter blir det höga växeln och snabba ben som försvinner ur synfält alldeles för snabbt!

Äter man som en häst, gillar det mesta, men helst frukt, macka och den ständige följeslagaren vattenflaskan som alltid hänger med i någon mungipa.

Sover man fortfarande inom loppet av två minuter efter läggning helt utan krusiduller men vägrar fortfarande vagn utomhus på middagsvilan.

Kan man säga vov-vov, mamma, pappa, tata/vava, titta, åOh samt nicka och skaka på huvudet. Lätt att göra sig förstådd med världens tydligaste kroppsspråk och en hel del humör.

Hundar är bäst, men snäppet bättre är deras välfyllda vattenskålar som siktats in redan innan man kommit fram till hundens hus.

Är man hela familjens allra finaste, mest älskade lille charmtrollskille. ♥♥♥

Fin helg med utmanande slut

Oj vad man hinner mycket på en fyra-dagars-ledighet när man är två hemma. Nu har vi, precis som alla andra, officiellt bjudit in sommaren till oss. Trädäck tvättade och oljade, studsmatta inköpt och uppmonterad, alla gårdens löv bortblåsta, stora och små trädgårdsmöbler uppimpade med sommarblommig vaxduk, elektroniken i släpet omdragen, ett fullt lass till Bredviksberget (precis som alla andra pitebor = 1 timme i kö med två barn i bilen som svettiga hängde utanför sina respektive fönster med en vattenflaska i mungipan) och en hel massa socialt umgänge och god mat. Precis som ledigheter ska vara; produktiva och vänskapande med massa skön familjetid.

Avslutet blev sen pricken över i. När jag och goda vännen i vanliga ordning snört på oss skorna och tagit ännu en av våra låååångpromenader bestämde vi oss för att vi, efter träget ältande, nu är redo för en välbehövlig utmaning av det svårare slaget. Godis, fika och efterrätter av det mer extravaganta slaget är strukna fram till och med midsommar med undantag för den udda mörka chokladbiten på lördagar. Eventuell förlorare bjuder på restaurangmiddag. För två sockerbovar var nog det här precis vad som behövdes för att chockstarta sommaren.

Vårkänslor - ut i fingertopparna!

Vårväder får det att spritta i fixarnerven. Vill rensa, måla, slipa, kratta och ordna för hela slanten. Svårt när man måste passa in jobbet emellanåt också. Men just den här helgen har jag varit extremt disciplinerad och gjort precis det jag tänkte och känner mig då som vanligt oslagbar och oerhört lättad. Resten av maj är räddad, bara en snabbinsats på onsdag eftermiddag och sen kan man väl i stort sett säga att jag tar sommarlov. Tillbaka till föräldraledigheten helhjärtat, inte riktigt heltid men med hela min känsla och tanke.

Idag har det nykapade trädet blivit uppkluvet, vi har ätit ännu en middag vid elden i den kalla vinden och krattat bort en massa blött snömögel och gamla löv. Det känns som att sommaren redan är här. Nu påbörjas den nya veckan med film och en viss bitterljuv sötma därtill. Söt vår på er!

Måste vara ett virus

Nu när det äntligen har börjat cyklas på tvåhjuling i stället för älskade trehjuliga faran så är vi ute på många "cykelpromenader" som hon kallar det. Det släppte när vi tog in cykeln för att fixa däcken och hon fick testa en sväng inomhus, då kom modet och det roliga med i bilden och igår släppte hon lös också på uteplan. Idag har vi varit på flera rundor och på en av dem åkte en kille på inlines med stavar framför oss. I avsaknaden av rätt ord och en viss grad av upphetsning ropar hon storögt ut:
- Titta mamma! Han åker Facebook med pinnar.
(Ehe. Kan mamma vara dålig datainfluens månne?)

Sen åkte hon efter grannvännen i rasande fart nerför backen utanför och stupade i backen med bara händer. Vi som har jobbat med rädslan att falla och försiktighet SÅ länge trodde nästan att det skulle bli tillbaka ruta ett igen men det blev tack och lov upp i sadeln ganska direkt efteråt. Får ju inte bli ett steg tillbaka nu då jag börjar se fram emot en liten cyklande promenadkompis vid min sida.

Renlighet framför allt

Valborgsmässopaltmiddag hos föräldrarna, Lillebror är visserligen bra på att äta själv men greppar fortfarande vissa av matbitarna med händerna i stället för matätardonet och är därmed ganska kladdig om småtassarna i följande middagssituation:
Glatt viftande lillkille vill sträcka sig och nå Storasyster som argt förkunnar:

-Nej M! Inte med smutsiga händer. Jag duschade förra året!