In i garderoben

Nu äntligen har vi flyttat över våra kläder från den tillfälliga klädförvaring som använts under byggandet av den mer permanenta "klädkammaren". När jag flyttat över mina plagg som legat där är min del av den nya garderoben fylld. Hoppsan. Jag vet bestämt med mig att vi visst har en del undanhängt i både källaren och uppe på vinden som väntar på att få bli omhändertagna och undanstoppade de också. En misstanke om att jag eventuellt borde röja ännu mer bland mina klädetyg börjar formas.

Nu saknas bara en rymlig, snygg byrå (tips!?)att ha säng-, under- och träningskläder i. Sen är karamellen helt färdig att sugas på för jämnan. Fina, fina färgklick i hemmet.

Båt- och badpremiär

En tur till grannby på förmiddagen lovade kaffe och trevligt surr men inga lekkamrater var hemma. Efter en stund med deras leksaker blev det tråkig lunch hemma och en känsla av att inget speciellt upplyftande skulle hända denna dag, i dag. Det är smärtsamt märkbart hur van jag blivit att vara avbytt av mannen då och då och få min egna vuxna tid under vissa timmar i veckan. Nu när han måste jobba och jag är ensam ansvarig känner jag att mitt tålamod är kortare än vanligt och jag vill helst hitta på något hela tiden för att slippa gnäll och bråk och allmän tristess.
En eftermiddagserbjudan om en båttur till närliggande badstrand och middag över öppen eld i sällskap med andra kändes därför superskönt och lyxigt då M var tvungen att uggla kvar på kontoret tills han var helt klar och ännu en singelförälder kväll tornade upp sig i mina, smått frustrerade, närframtidsplaner.

Härlig, varm kvällssol, god mat och glada barn som plaskat och grävt sig genom eftermiddagen och kvällen förgyllde en i övrigt lite trist dag. Själv kröp jag i min nya baddräkt och tog ett premiärdopp i det något kyliga havet. Uppfriskande med påsmygande sommarkänsla.

Midsommar tar på

Vid läggning igår: Storasyster har sovit 2-timmars-middag och är inte superpeppad på att gå och lägga sig. Hon försöker med andra ord att hitta på alla möjliga ursäkter till att få gå upp igen. När det inte funkar att säga att hon absolut, nödvändigtvis måste få gå upp och kissa igen för att hon på 5 minuter hunnit bli såååå nödig igen säger hon:
- Min snippa säger uääää, uääää. (Alltså gråtljud för att den är så kissnödig)
Bäst hittills.

Nu stundar ny läggning med två barn som är så trötta efter händelserik helg på camping i stuga med massa goda vänner att jag anar att inga ursäkter hinner formuleras överhuvudtaget. Kroppen längtar efter slöarkväll, totalt utslagen, i soffan. Fin helg till ända.

Utegräv

Öl och fotboll med jord under naglarna. En bra dag med midsommarhandlingen avklarad och den fula rabatten i mitten på gräsmattan demolerad och omdisponerad. Det kommer att bli så fint med en sammanhängande yta i stället för alla små pluttar med diverse som de tidigare ägarna pytsat ut lite här, där och everywhere. Det börjar närma sig något som liknar vårt.

Ur led är tiden

Gick ut med soporna och insåg att det nog var alldeles för skönt ute för att avsluta dagen framför tv:n. Drog så på mig nya stödstrumpan och lunkade iväg på den tredje springrundan sedan i onsdags. Om jag inte visste bättre skulle jag kalla det för "min nya vana" eller hurtigt berätta att "jag börjat springa". Jag gör ingetdera, mina il brukar vara nog så kortvariga men jag ÖNSKAR, åh, som jag önskar, att jag blir en joggartyp i och med detta! Ska bara snöra på mig skorna och springa min dagliga mil, liksom. Hur gör man?

Tadaaa!

Ett stycke madrassöverdrag färdigt. Skitfult men funktionellt.

Puh!

Morgonpromenad i skogen följt av livligt, glatt, firarvärt 2-årskalas och heldag i solen slash skuggan med god mat i gott sällskap. Barnen har lekt och lekt, de vuxna har pratat och pratat. Och pimplat kaffe.
En snabb eftermiddagsprommis hem, kasta sig över gräsklipparen för en trimning av ängen som omgav vårt hus, upp med en eld, grilla middag, rensa bort björkplantor som vill upp överallt då mannen fixar foder runt dörrarna inne och så in på välling, saga, sång och allt det där.
Tänkte nu forcera vidare och fixa ett madrassöverdrag till resesängens nytillkomna skumgummimadrass inför helgens stundande stugcamping men GUH så trött jag blev i kropp och öga! Bara fotboll eller fotboll och parallell överdragsproduktion, det är nu den stora frågan för dagen? Och: får man någon sorts belöning efteråt omutifallatt...?

Vi pysslar lite

Den första delen av ledigheten blir sällan helt ledig. Svårt att helplantera sig i läshörnan så här i början på nåt vis. Blir mycket tvätt, städ, mat och annat husligt. Håller parallellt med livet med barnen på med att försöka hinna klart klädkammaren/lilla hallen nån gång och just nu är vi faktiskt på god väg. Alla ytskikt klara, bara ett dörrfoder och listerna kvar och de planeras färdigställas under morgonkvällen. Spenderade gårdagen med att sy draperier som ska fungera som garderobsdörrar och humöret var som vanligt inte på topp med symaskinen i min närhet. Ny symaskin och till och med att få till lite tråd på undertrådsrullen blev ett projekt. Pischmaskin. Eller snarare förare. Det blev i alla fall hyfsat fint och rummet i sig är min egna lilla karamell där energin flödar vid blotta åsynen.

Har varit trebarnsmamma i dag då grannbarnet mellanlandat heldag och det är fint att se hur duktiga barn är på att samsas och samarbeta trots skilda åldrar och intressen. Lillebror får vara med stortjejerna nästan hela tiden och trivs nog allra bäst där. Springer efter som en svans och myser.

Olyckan skedde inte förrän precis innan läggdags då storasyster bestämde sig för att hänga på pappan ut och kapa foder, smäller igen dörren och där står lilleman. Jag hör ett vråltjut och rusar dit - han sitter fast med lillfoten under dörren och försöker slita sig loss. Båda fötterna såg sen blå ut, han hade så ont att han inte kunde sätta ner dem och hade skalat av huden under stortån. Flera nappflaskor med tröstande vatten och lite alvedon senare somnar han ändå gott i sängen och jag hoppas innerligt att smärtan försvunnit till i morgon. Annars blir det farbror doktorn för oss blandat med kalasfirande av en kär liten vän som fyller 2.

Stortjejen undrar konfunderat varför det gör ont i MIG när det är lillebror som gjort illa sig. Och ber hundra gånger om förlåt för att hon slängt igen dörren fast hon inte får när han är i närheten. Stackars oss alla! Smärta är så relativt och oberoende av den skadedrabbade.

Dagens ha!

Som uppföljning av gårdagens "jag är lite trött på mamma och..." så blev dagens meddelande, i bilen på väg till lördagsloppis matter-of-factly, att: "i dag orkar jag med dig mamma".
Låter som en bra start på helgen.

Skönt med nästan-semester!

Mycket på gång just nu; både praktiskt och i huvudet. Samtidigt känns det som att behovet av skön läsning i solstolen är snäppet mer trängande. Allteftersom de sista sakerna på att-göra-listan blir avbockade känns ledigheten mycket efterlängtad men lite bitter då inte mannen får ledigt så speciellt stor del av sommaren. Jag känner bara surt "Skitjobb!" men försöker att omrevidera. Dubbel tid blir dubbel glädje - eller nåt sånt...

Stora tjejen har av bara farten lärt sig höger och vänster och börjat ropa om saker som ligger till vänster eller att vi måste svänga till höger. Låter gulligt på nåt vis. Hon blev vid läggning "trött på det här med mamma och trött på det här med TXXXX så i kväll får det nog bli pappa, mamma!" :)
Leker som bäst, nöjer sig med lite och har blivit betydligt tuffare i sin framfart. Bra tycker jag då hon nog tyckt att det varit jobbigt att aldrig våga en hel massa saker. Fin och betydligt mer lätthanterlig än på läääänge. Sköna, tokiga, finurliga klurartänkaren!

Lillkillen tar på sig skorna och kastar sig på dörren det första han gör. Blir vrålarg när han måste äta frukost eller annat som kan orsaka motgång. Det märks att han blir äldre. Gråter, skriker och skakar på huvudet oftare numer, något som verkligen inte hört till vanlighet tidigare. Är fortfarande sockerfri och kan sniffa till sig frukt på mils avstånd. Busig, skrattig men med ett ganska hetsigt temperament (han också). Verkar som att båda barnen eventuellt ärvt en eller två gener av sin mamma.