Tiden går visst. En slitig sommar har på något viss abrupt övergått i höst. Gravidkrämpor, sjukdom och ändlös renovering blev årets semestersymboler. Mycket skönt att det är gjort och att vi nu har värme utan stora, sådär-fungerande element men bläch så less vi varit under detta projekt!
Snickare får titta på nästa del av färdigställandet medan vi drömmer om en utlandsresa och lägger pengarna på resekontot och familjegemenskap framöver.
Stortjejen har börjat skolan och är så stolt att hon nästan spricker. Mycket spänning och lära-känna-situationer gör att hon är ganska arg här hemma men det går mycket bättre nu när vi inte ständigt står i sågspån upp till fotknölarna. Jag önskar henne just nu en nedtrappning av hormonpåverkan så att hon kan få känna sig lite tillfreds en stund och slippa all sin ilska som hon kämpar hårt med att lägga åt sidan, med högst varierande resultat. Fotbollssäsongen är över och avslutades i helgen med en liten fotbollscup där vi nog träffade på alla vi känner i lilla staden. Krogen har således blivit högst sekundär när det gäller att träffa kändisar; i detta skede av livet är det visst diverse barnaktiviteter som gäller.
Lillebror är ganska harmonisk om än något treårsbestämd i perioder och gillar att berätta vad som hänt. "Se-en när jag tläffal T så ska jag säga...", "Jag vill linga till molfal..." och "Mamma! ...aaatt... " är vanliga just nu och i morse när jag lämnade på förskolan ville han ha ett litet samtal innan jag for där han berättade att han skulle pyssla fina saker till mig och pappan idag. Han har lärt sig att säga R men har fortfarande svårt att tillämpa den kunskapen i löpande prat. Initiala R är lättare annars blir det lätt "RRRR-tlampa"! Han skulle kunna äta palt varje dag och längtar mycket efter "sin bebis - Hulken".
Själv går jag ur en mycket intensiv jobbperiod, har precis (i v.32) fått graviditetshepatos för tredje gången gillt och längtar efter att få sova gott och att slippa vara konstant arg på jobbet. Snart blir jag min egen chef för att slippa all frustration som finns inbyggd i upprivna beslut och ständig glömska.
Nu laddar vi upp för bebis med en höst med nytt skötbord och många fina, färgglada dagar och promenader i skogen med småtokarna!
