Den Stora Truten

Jag hade inte mer än yttrat orden "vi är så bortskämda. T sover mellan 19.30 och 8 och ligger sen och lallar för sig själv til halv 9, 9 - vilken sommarlovslyx!" innan hela konceptet ändrades. Plötsligt sover hon hur oroligt som helst och vaknar störtledsen en gång i timmen och vrålar MAMMMAAAA, PAPPAAAA och måste bli nedlugnad och sutten hos ett bra tag innan hon somnar om. Jag gissar mardrömmar men har egentligen inte en aning. I natt orkade jag dock inte springa mellan våra sovrum utan tog en madrass och campade på hennes golv för en natt. Nu tar jag tillbaka det där jag sa tidigare (om hennes goda sömn) för jag dööööör av trötthet och oork när jag måste vara nattvakt och vara vaken flera tusen gånger per natt och vill inte bli straffad för den glappande kropssdelen mer. Nu när pappan dessutom har den fräckheten att faktiskt jobba den här veckan så har jag inte mycket till val. Det var ju det där med att "behandla andra så som man vill bli behandlad själv". Gud (Jesus? Annan?) och hans stora trut.