Vår lilla trotsmaja har en period av "vartannat-ord-Varför?". Responsen har dock förfinats något då hon efter varje förklaring klokt lägger huvet på sned och säger:
- Jaha mamma, är det så det är!?
Det låter rätt så kul från en tvåochtrekvartsåring (som just nu gärna vill ringa till alla i hela världen bara för att bli less och säga hejdå). Jag skrattar ihjäl mig flera gånger om dagen. Men river mitt hår varannan för Kära värld! vilka känslosvallningar en så pass liten kropp besitter!
Lillpojken ogillar värmen (?) och har mest sovit och gnällt idag. Helt olik sitt vanliga gladjag. Han pratar också järnet nu och växlar mest mellan d-A! och mamamama vilket måste innebära att han lärt sig ryska och utropar glada ja-rop till sin favvomamma.
Vilka synnerligen väluppfostrade barn jag har!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar