Jag vill säga What the hell! när diverse löst folk pratar med mig om våriga företeelser som lökar som kommer upp ur marken och tak som droppar. Den våren är så långt borta att de som pratar om den nog i själva verket måste bo i en annan världsdel. Jag längtar efter den men ser den inte på gårdsplanen precis, det är svårt att låtsas när allt grönt är begravt under ett ettochetthalvt meter tjockt täcke ovår.
I övrigt ännu en rasande vecka med mindre produktivitet än vad jag hade hoppats på. Men tapeter väntar åtminstone på att få klistras upp på väggen så något bra har vi ändå gjort. Nu kommer nya fullspäckade veckan och knackar på vilket innebär att jag suttit hela kvällen med förberedelser och datoriserade aktiviteter. Måndagen kommer dessutom med målarkurs och det känns pirrigt och som att jag smått missförstått mig själv totalt men ändå mest roligt.
Snart vill jag ta det lugnt med min familj och andas solig luft men det får visst vänta. Tills dess. ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar