Vi pysslar lite

Den första delen av ledigheten blir sällan helt ledig. Svårt att helplantera sig i läshörnan så här i början på nåt vis. Blir mycket tvätt, städ, mat och annat husligt. Håller parallellt med livet med barnen på med att försöka hinna klart klädkammaren/lilla hallen nån gång och just nu är vi faktiskt på god väg. Alla ytskikt klara, bara ett dörrfoder och listerna kvar och de planeras färdigställas under morgonkvällen. Spenderade gårdagen med att sy draperier som ska fungera som garderobsdörrar och humöret var som vanligt inte på topp med symaskinen i min närhet. Ny symaskin och till och med att få till lite tråd på undertrådsrullen blev ett projekt. Pischmaskin. Eller snarare förare. Det blev i alla fall hyfsat fint och rummet i sig är min egna lilla karamell där energin flödar vid blotta åsynen.

Har varit trebarnsmamma i dag då grannbarnet mellanlandat heldag och det är fint att se hur duktiga barn är på att samsas och samarbeta trots skilda åldrar och intressen. Lillebror får vara med stortjejerna nästan hela tiden och trivs nog allra bäst där. Springer efter som en svans och myser.

Olyckan skedde inte förrän precis innan läggdags då storasyster bestämde sig för att hänga på pappan ut och kapa foder, smäller igen dörren och där står lilleman. Jag hör ett vråltjut och rusar dit - han sitter fast med lillfoten under dörren och försöker slita sig loss. Båda fötterna såg sen blå ut, han hade så ont att han inte kunde sätta ner dem och hade skalat av huden under stortån. Flera nappflaskor med tröstande vatten och lite alvedon senare somnar han ändå gott i sängen och jag hoppas innerligt att smärtan försvunnit till i morgon. Annars blir det farbror doktorn för oss blandat med kalasfirande av en kär liten vän som fyller 2.

Stortjejen undrar konfunderat varför det gör ont i MIG när det är lillebror som gjort illa sig. Och ber hundra gånger om förlåt för att hon slängt igen dörren fast hon inte får när han är i närheten. Stackars oss alla! Smärta är så relativt och oberoende av den skadedrabbade.