Oj vad vi har hunnit saker utan en äventyrslysten 1,5-åring att hålla reda på. Så den där besvikelsen att hon plötsligt var borta förbyttes på lördag (sov)morgon till ett krypande välbehag. Bara vi för en liten stund. Dra sig i sängen och äta nybakade scones till frukost. Ingen att torka upp det konstanta kladdet efter och dammsuga upp högar efter varje måltid.Ute hela dagen med måltider som vi kunde styra efter hur det passade i arbetet inte efter när de måste vara.
Vi tvättade och oljade in soldäcket, tvättade och oljade in utemöblerna för att vara utefikaredo (men var är solen?). Krattade ihop allt som länge längtat efter att få umgås i hög (och visst kommer nån okänd välgörare och samlar ihop högarna efteråt!?). Plockade ner en liten timring från en plats på gården för att flytta den närmre grillplatsen vid vattnet som praktisk ved- och grillgrejsförvaring. Rengjorde också den och fick upp den på sin nya plats innan vi gav upp vid halv nio och gick in och myste lite i kriminalseriesoffan.
Nu efter ännu en sovmorgon och nygräddade våfflor med färska bär och god vaniljglass till brunch är det så dags att gå ut och smälla upp ett tak och ett golv och längta lite efter att lilla smulan blir hemskjutsad av sin mormor och morfar så vi får pussas igen. Hon är så söt nu när hon har börjat skrika MammmAAA och komma springande när jag kommer hem efter jobbet. Det var nog det jag saknade mest i fredags. Men nu känns det bara skönt att ha fått lite vuxenvila och ännu skönare att hon kommer tillbaka för lite bus och bråk med de utvilade föräldrarna. A trabajar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar