Kidnapparmamman

Ni vet i torsdags, när jag skrev om den fantastiska turen till stora affären och de mångna barnautbrotten, då glömde jag att skriva om att jag nog mest troligt dragit på mig en misshandelsanmälan från kringströvande handlare. För då, när vi gick ut med vagnen och livet var som värst för vår storasyster för att hon inte fick vatten på rätt sätt så trumfade hon med sitt bästa vid påstigning. Hon själv satt i bilen, jag försökte ta på henne bältet men det gick sådär då hon var en arg fjäder som försökte kasta sig ur bilen för att få vatten / inte följa med hem eller vad det nu kan ha varit. Jag försökte lyfta in en påse varor i baksätet över henne då hon skriker:
"AAAJ mamma! Sådär gör man inte! Man knuffas inte!" och sen kom det som jag kan skratta åt nu men som jag just då såg som föga komiskt:
"HJÄÄÄÄLP! Kan inte någon hjääälpa mig!?" med drama och panik i rösten.

"HJÄÄÄÄLP! Kan inte någon hjääälpa mig!?" Detta upprepades från att jag äntligen fått in henne i bilen och sen, med hennes ansikte och händer tätt emot rutan, över hela parkeringen och ut på den stora vägen. "HJÄÄÄÄLP! Kan inte någon hjääälpa mig!?"

Eeeh? Var lär man sig sånt när man är 4 år? Trycka på svaga vuxenpunkter, 15hp? Nu efteråt skrattar jag åt händelsen men undrar var våra konflikter kommer att leda oss härnäst. Själv tippar jag någon psykiatrisk klinik eller fängelse. För mig alltså. Fina, dramatiska, stora, arga, smarta tjejen - hon blir säkert politiker.