Det är repliken som numer inleder alla våra dagar. T längtar så evinnerligt efter den där årstiden då man, enligt hörsägen, får äta mycket glass, bada, fiska i vattnet nedanför, gå barfota, plocka blommor och annat som verkar oändligt mysigt och exotiskt för en tvåochetthalvtåring. I övrigt så liknar det intensiv frågesport här hemma nu mest hela tiden; Varsä du mamma? Vad gör du? Vem är det där? Vad heter han? Vem bor där? Vad heter hunden? Vad betyder det? Varsä mormor? Va heter den blomman? Vad är det här? Va trooor du? Varför? Varför? Varför? - en fas, jag vet, men inte visste jag att man måste vara så här pass påläst redan nu. Måste plugga tingens rätta namn och ursprung genast!
Men ibland blir det fel också. Mannens nya fiskespö är högintressant och det där att man kan dra upp fiskar ur vattnet med det är ju superspännande. Att veta var det finns har hög prio på listan av viktiga saker men namnet har inte riktigt fallit på plats än och än så länge frågas det efter pappas FISKSPÖKE. Sött så det förslår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar