Det är inte ofta men ibland händer det. De gamla barndomsvännerna, oftast spridda för vinden och ivägblåsta ut över landet, samlas, pratar och skrattar precis som förr. Idag är en sådan dag. Jag är så glad för att jag har dessa vänner. Vi är så evinnerligt olika alla fyra men Å som jag gillar våra olikheter! Och Å som jag gillar dessa tre helt fantastiska tjejer med helt olika inbyggda utbud! Det är en lisa för själen varje gång man träffar dessa människor som delar ens minnen från de första 18-19 åren av ens liv. Så mycket finns där under ytan som man aldrig kan dela med någon annan. Helt outsagt men ändå så självklart.
Jag hör så många säga att de inte har kontakt med "knappt nån" från sin gamla högstadieklass, än mindre med ännu äldre vänner och det får mig bara att uppskatta faktumet att vi fortfarande ses (och faktiskt fortfarande gillar varandra ett helt årtionde efter avslutade studier i samma byggnad) ännu mer. Älskade tjejer - ni är så fina och bra och jag längtar tills ikväll och den stora Introduktionen...
Nu ska jag förbereda packningen inför lillfias övernattning hos sin mormor och morfar. Kanske duscha bort lite hemmamammalukt. Kanske rent utav festa till det rejält och smälla på lite mascara. Ja, ni hör ju. Rena partajet.
Önskar alla en övernaturligt trevlig helg. Ta det lugnt och andas. Njut och slappa! Puss från mig och tjejen som redan visar sig vara rena snillet i de allra flesta ämnen. Precis som sin mamma... :-P
3 kommentarer:
Alltid lika kul att träffa sina gamla vänner. Jag måste vara en av få som faktiskt har de flesta av mina närmaste vänner kvar här i min stad. Det är ovärderligt.
Ha det sa himla kul, det e ju verkligen toppen att träffa gamla barndomsvänner. Inte nu for att jag gör det sa himla ofta nufortiden.... Kram C i NZ
Åsa: Ovärderligt, sanna dina ord. Och kul hade vi! Jag tycker det är nog lyx när vi lyckas ses en gång om året - hur skulle det då vara om de faktiskt bodde i samma stad...!? Du har det bra du!
NZC: Åh, vi hade det verkligen SÅ HIMLA kul!! Man glömmer nästan tid och rum för en stund och bara skrattar sig av stolen i några snabbflygande timmar. Börjar det inte vara dags för dig att träffa dina gamla barndoms (ehrm.. nåja...) gymnasievänner snart!?! På plats i the Piteå!?! (T försvårar nämligen lååånga resor något och vi skeppar inte iväg oss dit ner riktigt än...) Vi längtar efter dig!! Kram!
Skicka en kommentar