Under tiden har mina barn varit högst underhållande men jag minns knappt alla tillfällen för att jag inte orkat bokföra så jag plottrar ner några snabba, fina prat med barnen nu för att minnas hur vi har det nu.
En kväll när jag just lagt M sa jag:
-Gonatt M, sov gott, jag älskar dig.
Hans svar fullkomligt osade av självkänsla:
-Gonatt mamma, jag älskar också M.
Idag blev T upprörd för att M inte gillade en viss kaksort och såg irriterad och sammanbiten ut:
-Men mamma, han gillar ju pepparkakor och de här smakar ju som pepparkakor, alltså måste han väl gilla de här också.
Sköna unge! Hon bjuder på många, väl genomtänkta redogörelser varje dag och då jag satte mig här mindes jag flera av dem men de försvann nu helt. Får se om jag har mer tur med minnet senare.
Snart kommer bilder på hur fint vi får i vårt nya kök. Orkar inte kameramixtra nu så jag tar en från förra veckan. Kalla det en liten appetizer. Bon appetit!
4 kommentarer:
Ser mkt lovande ut!
Och tänk då bara att det är mycket finare live. En invigning med kära kollegor kommer framöver!
Bloggen blev visst vad den aldrig skulle bli... en inredningsuppvisning. Men mitt i arbetet så måste det bara dokumenteras - eller hur!? ;)
Jag tycker inte att du ska tänka så. Det är skillnad på att dokumentera förändringar och att visa upp hur fint man har det, tycker jag.
Nej jag vet, men jag känner mig ju allmänt emot sån här hemmauppvisning och nu vill jag plötsligt sammanställa och visa upp en hel massa bilder. Det känns dock naturligt att en del av dokumentationen hamnar här, jag älskar på nåt vis känslan av före och efter-bilderna för det blir så himla konkret vad vi har jobbat för hela sommaren!
Hasta manana!
Skicka en kommentar