Idag är vi alldeles trötta efter en veckas intensivt umgående med vänner. Det har varit fantastiskt trevligt och bra att ha en massa folk kring sig och sedan de åkte har lillfia sprungit omkring och ropat på dem eller viljat åka till dem hela dagarna: "Komma Taljo"! "Åka Ullit"! "Sover Evve - kommer snart"!
Parallellt med denna strida mänskoström så har vi kört mycket odramatisk inskolning på dagis. Jag misstänkte nog att det skulle gå bra men trodde ändå att hon kanske skulle ha tid att säga hejdå när man gick och hej när man kom. Icket. Här slösas inte på orden när "dagit massa sake" (dagit har en massa saker) som är roligare än allt annat. Första dagen åt vi lunch tillsammans, nästa dag åkte vi hem efter lämning och åkte tillbaka för att söva, sen var det klart. Hittills är allt super. Bra lokaler, bra frökeninställning och lagomt stor grupp. Och framför allt: glad dagisfia. Tårar vid lämning hade nog blivit väl jobbigt så här i början som förskoleoskuld till mamma. Nejnej. Ingen sån oro när det första hon säger varje gång vi sätter oss i bilen med ett STORT leende på läpparna är: "Åka dagit!"
Ett besök av släktingar halva dagen och en himmelsk god och mysig middag hos raraste Anna sen på eftermiddagen och nu bestämde vi därför oss för att åka till vårt vilohem den sista natten innan mannens semesterslut. Middag, blåbärsplock, sovmorgon och båtåkande väntar. So long!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar