I går åt vi palt till middag. Bägge barnen åt två var utan att hamna i någon nämnvärd form av koma efteråt. M gick an som vanligt; klättrade, sprang omkring och busade med hög växel ilagd. Plötsligt när han hoppar ner från soffan kommer det en snabbuthoppande yttepytteliten pöl med kräk (en sån suris) på golvet. Han tittar på mig, smått roat och säger:
-Jåå mamma, jag ÄR mätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar