Med helg i backspegeln

Måste nog berätta lite om mitt första äventyr som barnlös också. Det började sådär. Lillfia sov skräpdåligt och som konsekvens så också vi. Största delen av lördagen spenderades därför som i en ögonsvidande dimma men var ändå full av förväntan. En trevlig, och GOD, middag avslutades passande nog med sommarsöta jordgubbar och lyxig vaniljglass med lite punsch. Likör till kaffet och redan här anades det första ruset.
Vi åkte hem till bästa tvåbarnsmamman och umgicks en glad stund innan det var dags för hysterisk promenad till utestället. Precis som fjortisar släntrade (nåja, efter endast en öl så släntras det ganska lite, även som oerfaren drinkare) vi gatan fram med ölen i näven och våldsamma fnisset i ständigt grannskap. Det gömdes öl i skogen, togs glada kort, kissades och fnissades ännu lite mer.

Kvällen bjöd på många skratt med människor som hör till tidigare omskrivna kategorin människor man nästan glömt att man någonsin känt men i vilkas sällskap man trivs ypperligt. Och visst är det märkbart att man inte längre är nyutexaminerad pubgåare. Vi hörde oss själva yppa meningar som "men herreguuud så unga!", ""vad är det där för sorts utstyrsel?" och "de där kan ju inte vara en dag äldre än 16.." vid flertalet tillfällen. Pensionen nästa alltså.

Min vana trogen så spenderade jag kvällen vid ett bord med avbytande glada samtalare och njöt av att se andra väggar än de egna där hemma. Jag är verkligen inte en tjej man i första taget hittar på nåt dansgolv utan trivs bäst pratandes, iakttagandes och tjuvlyssnandes på någon väl vald plats i lokalen. Fick alltså reda på en massa viktiga, matnyttiga fakta om livet och funderade lite extra på de rollbyten som livet bjudit på. De som förr i tiden var de Häftiga Hockeykillarna och de Piffiga Pinglorna har enligt dagens standard klättrat långt ner på statusstegen och det är nu Dåtidens Doldisar som bjuder på de bästa överraskningarna och de mest intressanta konversationerna.

Det är precis som jag och klokaste K diskuterade över kaffe igår och jag och smartaste S i parken i förra veckan. Konstellationerna har ändrats så totalt sedan högstadie- och gymnasietiden. Man ser numer på staden och dess människor med helt nya, mer nyfikna, klarare och öppnare ögon. Det nya har så mycket att erbjuda. And I like it. Den nya, vuxnare, klokare versionen av mitt gamla jag likes it a lot.